Korsord Sverige
Det finns få vuxna svenskar som aldrig någonsin har löst ett korsord! Och det är definitivt inte någon överdrift att påstå att nästan alla svenskar vet vad ett korsord är för något.
Första gången ett korsord såg dagens ljus i ett svenskt sammanhang var så tidigt som i november 1924, i Göteborgs-Tidningen.
Det var utformat som i amerikanska korsord – alltså med ledtrådarna utanför själva korsordet – och inte som vi är vana från bildkorsorden med ledtrådarna integrerade i krysset.
Köp en korsordstidning – få en gratis blyertspenna!
Det första korsordet i Sverige kom 1924, samma år som man i USA valde att ge ut den första självständiga korsordstidningen.
Det var således det nystartade förlaget Simon & Schuster som 1924 med stor framgång lade grunden för nutidens korsordstidningar som säljs i tusen- och åter tusental i Sverige varje månad.
Tidningen hade ett – för sin tid – något särpräglat yttre, med en liten blyertspenna som bifogades varje korsordstidningsexemplar.
Först några år senare kom svenskarnas favorit, bildkorsordet, till världen – men historien bakom detta är omgiven av en viss osäkerhet…
Dansk eller svensk uppfinning?
Ursprunget till den variant av korsord som vissa kallar ”skandinaviska” som vi är bekanta med från svenskt håll (och faktiskt även i viss mån från Tyskland) förlorar sig dock om man vill fördjupa sig i ämnet i det fördolda…
Om det från början är en dansk eller en svensk uppfinning vet ingen med säkerhet.
1948 lämnade Berlingske Tidende in ett patent på korsordsvarianten, och lyckades få ensamrätt på den fram till 1952 då man fick slutligt avslag på sin patentbegäran.
Det ledde till att den skandinaviska korsordstypen vann mark och är den klart populäraste korsordsvarianten bland både svenskar och danskar i dag.
Det finns gott om exempel på hur tidningar drog fördel av den stora popularitet som korsorden fick – i Danmark ökade till exempel tidningen Information sin upplaga med nästan 40 procent på mycket kort tid efter att man introducerade korsord i lördagsutgåvan 1953.
Svenskarna var de första i världen att förfärdiga ett till 100 procent självständigt magasin som uteslutande levererade korsord till lösare landet runt. Från 1957 kunde man alltså köpa Krysset i de svenska tidningsstånden.
I de flesta länder är korsordslösning fortfarande en ytterst populär sysselsättning – och varje dagstidning med självrespekt har sedan länge gjort korsord till ett lika säkert inslag som väderprognosen – svenskarna är odiskutabelt galna i korsord!
Ett ord på 58 bokstäver
Guinness rekordbok har naturligtvis inte missat korsordens betydelse – därför har man också samlat på sig några rekord från korsordsutgivare världen runt.
Det längsta ordet i ett korsord är faktiskt bara namnet på en mindre ort i Wales: Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch – hela 58 bokstäver lyckades brittiske Roger Squires få plats med.
I skandinaviska korsordssammanhang kan det vara värt att nämna några exempel: I Danmark lär ordet speciallægepraksisplanlægningsstabiliseringsperiode – 51 bogstäver vara det längsta i ett publicerat korsord men än så länge är denna uppgift inte verifierad. Från Sverige har vi hört ett förslag till bidrag som lyder: kvartärgeologpåbyggnadsutbildningsverksamhetsintresserad – 60 bokstäver. Ledtråden lyder då: ”Det är en jordgubbe…”. Vi tvivlar dock på att detta ord förekommit i något korsord i publicerad form…ännu!
Den gode Roger Squires har för övrigt flera rekord. Han är också rekordinnehavare när det gäller bedriften flest konstruerade korsord – den fjortonde maj 2007 gav han således ut korsord nummer 66 666.
Korsordskonstruktör – en sällsynt yrkestitel
Att vara korsordskonstruktör är inte något helt allmänt jobb. Har man således kännedom om branschen kan man ganska hyfsat få en överblick över huvudparten av de som står bakom korsorden man förnöjer sig med när andan faller på.
Det finns inte något officiellt statistiskt material som vi känner till där man säkert kan få reda på hur många korsordskonstruktörer det finns i norden, men när det gäller Sverige lär antalet ligga någonstans kring 200 personer som åtminstone till viss del livnär sig på att göra korsord. I Danmark är antalet mindre – där lär man kunna räkna samman konstruktörerna med hjälp av fingrarna på sina två händer. Ett intressant faktum från vårt grannland i den aspekten är att orten Karise på Sjælland med glimten i ögonen kan beskrivas som Danmarks korsordsmakares svar på Silicon Valley: Nästan hälften av Danmarks korsordskonstruktörer bor där.
Att vara korsordskonstruktör är inte något helt allmänt jobb. Har man således kännedom om branschen kan man ganska hyfsat få en överblick över huvudparten av de som står bakom korsorden man förnöjer sig med när andan faller på.
Det finns inte något officiellt statistiskt material som vi känner till där man säkert kan få reda på hur många korsordskonstruktörer det finns i norden, men när det gäller Sverige lär antalet ligga någonstans kring 200 personer som åtminstone till viss del livnär sig på att göra korsord. I Danmark är antalet mindre – där lär man kunna räkna samman konstruktörerna med hjälp av fingrarna på sina två händer. Ett intressant faktum från vårt grannland i den aspekten är att orten Karise på Sjælland med glimten i ögonen kan beskrivas som Danmarks korsordsmakares svar på Silicon Valley: Nästan hälften av Danmarks korsordskonstruktörer bor där.
- Jyllands Posten:s mångårige konstruktör Jørgen Jensen, känd som ”Jønge”
- Ole O. Jensen som gör s.k. lexikonkryss i Information, och …
- Hanne Reffelt, som har levererat korsord till flera av de största danska medier – och
står bakom den danska motsvarigheten till Kryss.se, nämligen Krydsord.dk.
I Sverige är man mer utspridda – på Sveriges korsordsmakares hemsida kan man studera hur deras medlemmar, som alla – cirka 80 stycken i nuläget – är korsordkonstruktörer, är geografiskt lokaliserade Det låter sig inte riktigt göra att presentera dem alla här, men bland de mer kända korsordskonstruktörerna bör väl nämnas några, både ”gamla” och ”nya”:
- Hans-Christian Nygårdh, vars kryss anses svåra är i allra högsta grad aktuell och verksam.
- Enar Åkered – numera bortgången, var en av de troligen mest uppskattade ”klassikerna” inom området.
- Sonny Thorgren som är en av de gissningsvis cirka 50 svenska korsordskonstruktörer som helt lever på sysslan bor i det österlenska fiskeläget Vik, någon mil norr om Simrishamn där han med sin fru Eleonora som troget stöd framställer korsord till en mängd svenska kunder.
Utöver de redan nämnda finns det som sagt en del andra som skapat sig namn i branschen och på sikt kanske alla dessa kan presenteras lite utförligare här på sidan. I Sverige finns sedan 2012 föreningen ”Sveriges Korsordsmakare” där man kan bli medlem om man är korsordskonstruktör, och på deras hemsida kan man få mer personlig information om Sveriges korsordskonstruktörer, framställda av de själva, om man så önskar – men här på Kryss.se är alla välkomna att medverka med information.